Te i olika länder

Matcha framställs genom att Tencha odlas och mals på ett särskilt sätt. Tencha odlas i skugga och tebuskarna övertäcks av tyger de sista veckorna innan skördetid. Detta görs för att öka mängden klorofyll i växten och få fram smakerna ytterligare. Till skillnad från traditionella japanska teer som brukar rullas efter ångningen så torkas matchateet i stället. Det är under torkningsprocessen som alla fibrer och stjälkar tas bort, detta görs för att pulvret ska bli extra finmalet när det är färdigt. När teet har torkat så mals det i en kvarn, traditionellt av sten, till ett otroligt finfördelat pulver.

Hur man brygger matcha-te skiljer sig från hur man brygger andra sorters te. I stället för att sila bort teet så ska man här vispa ut pulvret i lite vätska till en jämn brygd. Bryggningen av matcha-te är mycket noggrann i de traditionella teceremonierna och ska genomföras med särskilda redskap. För att drickas blandas det med 60-70°C hett vatten till önskad styrka och tjocklek. För att blanda matcha med vatten används oftast en bambuvisp. Det är en liten visp som skapar skum. Bambuvispen ska enligt japansk tradition tillverkas för hand på samma sätt som gjorts i hundratals år.

På senare år har matchateet även spridit sig utanför Japans gränser och blivit en trendig hälsodryck världen över. I Sverige har det ansetts vara en hälsodryck med hälsoeffekter som viktnedgång och förbättrade blodvärden.

Matcha marknadsförs i Sverige som det gröna te som är nyttigast av dem alla. Eftersom plantan skyddats från solljus innan skörd ökar mängden klorofyll och därför också näringsinnehållet. Den färdiga matchadrycken blir ett koncentrat av de hälsofördelar som finns i det gröna teet och i en kopp matcha ryms det tio gånger mer näring än i en kopp klassiskt bryggte. Matcha är även rikt på antioxidanter och koncentrationen av antioxidanter i matcha är 500 gånger mer än i ett färskt äpple.

Plantering av tebuskar i distriktet Darjeeling startade 1841. 

De flesta tebuskar i distriktet är idag den kinesiska (Camellia sinensis  och sinensis) och hybrider av denna Assam-varianten. Distriktet Darjeeling med sin höga höjd är ett undantag, eftersom klimatet här mer liknar det kinesiska, varför Sinensis kom att visa sig lämpligare i detta område.

Darjeeling ligger i Himalaya högt ovan havet. Det är den höga bergsluften, de kinesiska tebuskarna och näring som ger potential till ett ypperligt svart te. Ju högre upp teet växer desto tunnare växer busken men desto mer koncentrerade blir smakämnena. Tre skördar darjeeling är möjliga per år. Den första skörden äger rum i mitten av mars och ger svart te med ljus färg och lätt arom. Den andra skörden sker i juni och ger ett kraftigare svart te.

• Darjeeling av den första skörden – slutet av februari till mitten av april. För att få ett kilo Darjeeling första samling behöver du 22 tusen unga skott. Som regel säljs de så snabbt som möjligt på grund av att det förlorar sin smak och smak på kort tid. Smaken är mjuk, lätt tart, färgen är ljusgul och aromen är subtil, muskat.
• Darjeeling andra skörd – i slutet av maj till början av juli. Denna präglas av en mörkare nyans av infusion. Smaken av denna drink är fyllig, samtidigt som den påminner om mandel och muskotnöt. Om du följer reglerna för lagring av den andra skörden Darjeeling, är hållbarheten fem år.
• Den tredje sorten är Darjeeling höstskörd, tebladen skördas efter att regnperioden slutar vilket gör att tebladen är saftiga och stora. På grund av liten halt av tanniner, får drycken en otroligt mjuk smak av honung och en svag arom. Höstens skörd har den minsta hållbarhetstiden.

Indiskt Darjeeling-te ska man brygga med rent vatten, med en temperatur på 90 grader. Det är bäst att brygga drycken i ett kärl av Yinsky-lera. Men om det inte finns någon sådan, går en vanlig kopp med en sil att fungera. Cirka fem gram teblad används per 200 ml vatten. Efter tre till fem sekunder av ångning måste man tömma den första tesilen. Nästa bryggning ska vara 30 sek. Tiden för varje efterföljande bryggning bör ökas med 30 sekunder.

För att få rätt smak på Darjeeling, måste du lära dig att brygga det på rätt sätt. Om du överdriver tiden för att brygga drycken eller använder för många teblad kan den resulterande drycken få en mycket astringent eller bitter smak.

Darjeeling Black Tea har olika positiva egenskaper. Denna dryck är ett utmärkt alternativ till svart kaffe. Varje person vill känna sig energisk, och därför behöver man på morgonen en del kaffe som laddar den med energi. Men en överdriven mängd koffein påverkar hälsan. Därför är det bättre att använda Darjeeling, som också fyller med kraft. Det ger energi utan att påverka nervsystemet.

Det naturligt söta och starkt smakrika blad är känt för att ge en massiv förstärkning av immunförsvaret. Den är full med vitaminer och mineraler och passar bra till alla måltider eller dricks för sig själv när som helst på dagen. Oolongteet görs under mindre oxidation än svart te vilket hjälper oss att förebygga framtida sjukdomar, samt skynda på återhämtningen.

Darjeeling är ett te som minskar risken för cancer. Drycken innehåller TF-2 – ett ämne som undertrycker cancerceller.Användning av Darjeeling kan minska vikt. Detta underlättas av antioxidanterna och koffeinet i drycken.

Den första tebutiken för damer öppnade 1717 av Thomas Twining och långsamt började tebutiker dyka upp i hela England och gjorde att tedrickandet var tillgängligt för alla. Britterna utvecklade vidare sin kärlek till te under åren av det brittiska imperiet i Indien.
Enl traditionen fylls kopparna med svart te och lite mjölk på eftermiddagen. Bakverk och torr frukt läggs också till. Se tillbehör under Afternoon tea. Det finns för närvarande nästan 1500 olika teer i Storbritannien. De varierar alla i stil, smak och färg.

Läs mer om Afternoon tea

Fyll en vattenkokare med färskt vatten och koka upp.
Värm tekannan med lite av det kokta vattnet.
Lägg en tsk blad-te per person plus en för kannan.
Fyll på tekannan med kokande vatten
Låt det dra i 3 till 4 minuter, inte längre får då kommer det att utveckla en besk smak.
Häll teet genom en te-sil direkt i rena tekoppar.

Mjölk i först eller te i först?
Debatten fortsätter om man ska lägga mjölk i koppen före teet eller efter. Ursprungligen tillsattes alltid mjölk före teet för att förhindra att de heta teerna gör att benporslinkopparna spricker. Te-experter håller med om denna tradition men säger också att hälla mjölk i varmt te förändrar teets smak.

Turkiet är en stor te-odlarnation och det mesta utav produktionen går åt till den inhemska konsumtionen.

Te är en vardagsdryck och det dricks både under dagen och kvällen. Eftersom många muslimer inte dricker den inhemska rakin eller vin till maten, så är te en vanlig måltidsdryck. Det dricks även istället för läsk under de varma dagarna. Dessutom bjuds ofta kunder på te i affärer, t.ex. inför en förhandling om priset på något de vill handla.

Fyll en vattenkokare med färskt vatten och koka upp.
Värm tekannan med lite av det kokta vattnet.
Lägg en tsk blad-te per person plus en för kannan.
Fyll på tekannan med kokande vatten
Låt det dra i 3 till 4 minuter, inte längre får då kommer det att utveckla en besk smak.
Häll teet genom en te-sil direkt i rena tekoppar.

Mjölk i först eller te i först?
Debatten fortsätter om man ska lägga mjölk i koppen före teet eller efter. Ursprungligen tillsattes alltid mjölk före teet för att förhindra att de heta teerna gör att benporslinkopparna spricker. Te-experter håller med om denna tradition men säger också att hälla mjölk i varmt te förändrar teets smak.

Marockanskt mynta-te tillreds av grönt te, färska blad av grönmynta, socker och kokande vatten. Det kallas även för Maghrebiskt myntate eftersom det är starkt förknippat med regionen Maghreb i västra Nordafrika, en region som förutom Marocko även inkluderar andra länder i området. Grönmynta odlas (Mentha spicata) odlas i Maghreb och kallas där nana.

Marockanskt myntate serveras alltid varmt i teglas och dricks året runt. I Maghreb är det mycket vanligt att gäster serveras myntate som en vänskaplig gest, och då brukar man följa vissa ritualer vid tillredningen. Till exempel är det vanligast att familjens manliga överhuvud tillreder drycken och serverar minst tre omgångar.

I Marocko är det inte helt ovanligt att tillsätta ytterligare ingredienser till drycken, såsom apelsinblomsvatten, blommor och kryddväxter. Under kyliga perioder uppskattas Polejmynta (Mentha pulegium) och malört (Artemisia absinthium) som anses vara värmande.

Koka upp vatten, häll i en skvätt varmt vatten i tekannan så kannan blir lite varm. Häll sedan bort vattnet. Lägg i teblad och en massa socker och rör runt så det blir ordentligt blandat. Därefter häll i nytt kokande vatten och rör om ordentligt så sockret börjar lösa upp sig och tebladen sväller.

Efter det är det dags att snabbt, snabbt stoppa ner myntan. Den måste snabbt komma ner i det varma vattnet, för annars blir bladen beska och då smakar teet inte lika gott. Nu ska teet dra i någon minut så att smakerna blandas med vattnet.

Undrar du hur marockansk mynta gynnar huden? Och resten av kroppen? OCH din mentala hälsa?

Det blir sällan varmare någonstans än på sommaren i Marocko, där medeltemperaturerna passerar 40°C (104°F) med brännande sol hela dagarna. Lägg till de torra, dammiga ökenvindarna och du har en varmluftsugn, där även de mest kraftfulla luftkonditioneringsapparaterna inte har en chans.

Så hur kommer det sig att du ser folk sitta och smutta på VARMT te överallt i Marocko, hela dagen? Ingen dödlig människa kan väl vara så immun mot värmen? – även de med lite annan genetikblandning?

Nej, de är definitivt inte immuna. Det är faktiskt så att det marockanska mynta-teets fördelar stärker deras sinne, kropp och själ mot värmen.

Mynta är fantastisk på att kyla ner kroppen och det finns en hel vetenskap bakom det. Mentol, en nyckelkomponent i mynta, binder till vår kropps köldkänsliga receptorer för att lura vår hjärna att faktiskt känna en kall känsla och höja sitt försvar mot värmen. Dessutom fungerar dessa gröna kvistar också som en kraftfull antioxidant, lugnar en orolig mage, lindrar halsbränna, ökar mental prestation och främjar fokus.

De löser också upp nästäppa, lindrar hosta, jagar bort dålig andedräkt, hämmar tillväxten av bakterier och svamp, hjälper till med allergier, renar blodet och rensar upp hudsjukdomar (som akne).

Bubble tea uppfanns på 1980-talet i Taiwan, när en dessert med tapiokapärlor blandades ner i ett glas iste. Drycken, som då kallades pearl milk tea, blev snabbt populär speciellt i sydostasien.

Stora tapiokapärlor, boba

De små tapiokapärlorna (”boba”) byttes snabbt ut mot större och drycken smaksattes med frukt och andra smakämnen. Idag finns en mängd olika varianter av boba-tesmaker, men alla innehåller te. Bubbelte har blivit en symbol för Taiwan och det har föreslagits att nya taiwanesiska pass ska ha ett glas bubble tea på framsidan. År 2020 lanserades bubbelte som emoji och drycken har till och med sin egen dag National Bubble Tea Day den 30 april varje år.

Pärlmjölksteet är kristallklart, och de elastiska pärlorna är inte gjorda av speciella material, utan är gjorda av tapiokamjöl. Vanliga svarta mjölktepärlor och mjölktepuddingar är gjorda av tapiokamjöl. Faktum är att många dryckesbutiker som gör pärlmjölkste använder kommersiell bobamaskin för att göra tapiokapärlor. Eftersom bearbetningsmaskinen för tapiokapärlor kan spara mycket tid och minska arbetskostnaderna, och en bobabollsmaskin kan bearbeta en mängd olika mjölktepärlor, är det mycket praktiskt. För små dryckesbutiker kan arbetare också göra bobabollar manuellt.

Med åren har en ny sorts bubble tea utvecklats — med en modernare smak och teknik. Popping Boba tea är fruktig syrap-liknande vätska innuti geléliknande skal. När man suger upp popping bobas och tuggar så exploderar kulorna och munnen blir fylld av vätskan. Popping boba tea är speciellt populärt under varma sommardagar eftersom drycken liknar en kall saft eller lemonad men med fruktiga popping boba kulor. Man kan köpa bubble-tea som finns i flera smaker i speciella kiosker.

Tibetanskt te är känt i vårt land som en drink med fantastiska egenskaper. Under den postsovjetiska perioden blev den utbredd, eftersom många av de örter som utgör den tibetanska samlingen kunde hittas på ryska fält. Idag kan det ses i vilken tebutik som helst och till och med på apoteket, vilket gör den väldigt populärt bland ryssar.

Tibetanskt te är nästan som en liten frukost. Den tillagas med smör, mjölk (med hög fetthalt) och salt. Det serveras i speciella tekoppar i porslin. Smaken är mycket bitter.

Det är nödvändigt att förbereda drycken på ett speciellt sätt. Pressat te ska kokas i en halvtimme, tillsätt sedan mjölk i pannan och koka i ytterligare ett par minuter. Därefter tas buljongen bort från spisen, filtreras och smält smör och salt tillsätts till den resulterande buljongen. Alla komponenter måste vispas, och efter det är drycken klar att drickas.

Du kan dricka tibetanskt te både varmt och varmt. En traditionell dryck när den är kall kommer att täckas med en fet skorpa, vilket gör den svår att dricka. Du måste dricka avkoket långsamt för att njuta fullt ut av dess smak. Enligt reglerna för teceremonin är ägaren av huset skyldig att ständigt uppdatera gästernas koppar. Och gästerna själva måste dricka minst två koppar te, annars visar de sin respektlöshet.

Den tibetanska traditionen bestäms av de nästan extrema förhållanden som lokalbefolkningen lever i: de använder alla tillfällen för att mätta kroppen med användbara ämnen i ett hårt, alpint klimat. Det är därför te i Tibet inte bara drickas utan också äts. Torra löv läggs till mat, soppor tillagas av dem, krossat teblad läggs till en nationell skål med kornmjöl, olja och salt. Tibetanerna själva förbereder drinken på ingen sätt på det sätt vi brukade se.

Tibetansk te är fet och kalorifattigt, men för de hårda klimatförhållandena i dessa delar är en sådan drink en oundgänglig energikälla och styrka för lokalbefolkningen. En liknande matlagningsteknik har funnits i över tusen år. 

I Mongoliet tillagas denna dryck också enligt ett gammalt recept som har överförts från generation till generation. Delvis är beredningstekniken lik den tibetanska: olja, mjölk, mjöl och salt samt vissa kryddor (muskot, lagerblad, svartpeppar) tillsätts te och vatten. 

Processen att tillverka mogoliskt te är ganska mödosam. Den så kallade ”tegelstenen” blandas med vatten i en andel av 50-70 g torr produkt per 1 liter vatten. Därefter tillsätts ghee gjord av yakmjölk i vattnet och smaksatt med en liten mängd salt. Vanligtvis når mängden olja 200-250 g per liter, vilket kan orsaka en verklig chock för en ovanlig europé.

För att förbereda drinken på mongoliskt används en speciell typ av ”tegel” grönt te. En blandning av te, vatten, olja och salt kokas och piskas sedan, utan att vänta på kylning, i en speciell anordning. Efter piskning erhålls en ganska specifik dryck med en speciell smak och en tjock konsistens.

Mongoliets är världens mest glesbefolkade land. På en yta som är mer än tre gånger större än Sveriges bor 2,8 miljoner människor. I Mongoliet är nomadkulturen högst levande. Nomadstammarna, som är utsprida över landet, har i tusentals år tagit sig fram till häst. Hästen är näst intill helig och är en viktig symbol för framgång och rikedom. Mongoliet har det högsta antalet kreatur per invånare i världen och nomadfolken använder stor del av sin tid till boskapsskötsel. Numera bor över hälften av Mongoliets invånare i städer, men nomaderna finns fortfarande kvar.

I USA ökade isteets popularitet i samband med att Richard Blechynden (kommissionär för indiskt svart te) en varm sommardag 1904, under världsutställningen i St. Louis, serverade gratis – och kallt – te för alla förbipasserande. Blechynden hade då kylt teet genom att låta det rinna genom iskylda rör. Servering av både varmt te och iste skedde dock på många ställen under världsutställningen, även om utomhustemperaturen gjorde isteet mest populärt.

När moderna amerikaner tänker på det första teet som kom in i USA, kanske de tänker på te i påsar – eller till och med den engelska frukosten. Men allt te som levererades till landet var lösblad – tepåsar introducerades 150 år senare. Allt te kom från Kina. De fylliga teerna från Sri Lanka och Indien kom inte förrän på 1800-talet.

Teet som kom till de amerikanska hamnarna skilde sig mycket från det som säljs i livsmedelsbutiker idag. Alla typer av te passar inte för de moderna tedrickarna och på grund av den överdrivna beskattningen hade Storbritannien enorma högar av överflödigt te, som låg kvar i lager i mer än 3 år.

I Mongoliet tillagas denna dryck också enligt ett gammalt recept som har överförts från generation till generation. Delvis är beredningstekniken lik den tibetanska: olja, mjölk, mjöl och salt samt vissa kryddor (muskot, lagerblad, svartpeppar) tillsätts te och vatten. 

Processen att tillverka mogoliskt te är ganska mödosam. Den så kallade ”tegelstenen” blandas med vatten i en andel av 50-70 g torr produkt per 1 liter vatten. Därefter tillsätts ghee gjord av yakmjölk i vattnet och smaksatt med en liten mängd salt. Vanligtvis når mängden olja 200-250 g per liter, vilket kan orsaka en verklig chock för en ovanlig europé.

För att förbereda drinken på mongoliskt används en speciell typ av ”tegel” grönt te. En blandning av te, vatten, olja och salt kokas och piskas sedan, utan att vänta på kylning, i en speciell anordning. Efter piskning erhålls en ganska specifik dryck med en speciell smak och en tjock konsistens.

Mongoliets är världens mest glesbefolkade land. På en yta som är mer än tre gånger större än Sveriges bor 2,8 miljoner människor. I Mongoliet är nomadkulturen högst levande. Nomadstammarna, som är utsprida över landet, har i tusentals år tagit sig fram till häst. Hästen är näst intill helig och är en viktig symbol för framgång och rikedom. Mongoliet har det högsta antalet kreatur per invånare i världen och nomadfolken använder stor del av sin tid till boskapsskötsel. Numera bor över hälften av Mongoliets invånare i städer, men nomaderna finns fortfarande kvar.